I flickskolan
Jag var som barn blyg och blev bla mobbad av en lärare. Han piskade också olydiga pojkar på baken med pekpinnen. Tillsammans med föräldrarna valde jag flickskolan, jag började i 1:6 1955. Jag var duktig i teckning och vann designtävlingen om hur skolans blazermärke skulle se ut. Det var fritt skapande og jag fick flest röster. På uppdrag av rektor gjorde jag försättsbladet til skolans årsberättelse 1959-1960. Jag var duktig förutom i teckning även i gymnastik och idrott. Sprang fort, hoppade långt och högt och var även bra i bollspel. Jag kommer ihåg en episod, rektor beordrade mig at vara Lucia, vilket jag förtsås inte ville. Kände mig inte als glad och stolt över utnämningen, men vågade inte protestera och hadde ångest i flera veckor före och efter uppträdandet. Vid morgonsamlingen gick luciatoget för lärare och elever. På kvällen var luciafesten i gymnastiksalen och öppen för allmänheten. Killarna från läroverket satt där bla. Så pinsamnt! Önskade sjunka under jorden. Överlevde flickskolan och gick ut 1961 med normalskolekompetens.
Men vad hände sedan?
Var man bra i teckning var kartriteryrket ett alternativ. Så blev det praktik på Lantmäterikontoret i Lidköping och Lantmäteristyrelsens utbildning i Gamla Stan i Stockholm. Efter 6 månaders jobb på Länslantmäterikontoret i Mariestad var jag tillbaka i Stockholm 1963 och jobbade på Stadsbyggnadskontoret som bla hade lokaler under takåsarna i Stockholms Stadshus. Åt lunchen på taket i vackert väder och vid et tillfälle satt vi och tittade ner på Nobelfestligheterna i Blåhallen och Gyllene salen från små gluggar högt uppe mot innetaket. Man var ju ung och det var spännande. Jag bodde första tiden hos släktingar och hamnade i Sumpan (Sundbyberg). Spelade handboll i Åkeshovs bollklubb. Födde Anna 1965. Började frilansa och jobba för arkitekter. Fick mycket jobb. Flyttade in til Stockholm. Gifte meg 1966 med en civilekonom som var född och uppväxt i Gamla Stan. Han flyttade hem til mig i Vasastan och syster Ingrid övertog hans lägenhet i Gamla Stan. Lisa föddes 1967.
Började jobba på Stadsbyggnadskontoret igjen, men gav upp efter ett år. Barnpassningen fungerade inte. En vecka hade vi barnen i Sientologkyrkans daghem. Vi visste inte vad dom var för några. Det fungerade dåligt. Vi fick inte inn barnen på kommunalt dagis, därför fick vi inte in barna på fritidshem, senare.
Vantrivdes som hemmafru!
Läste om SIDA, Swedish International Development Aid, att jobba utomlands. Kul!! Kul tyckte min man också.
Så blev det först Ethiopia och sedan Tanzania. Fantastiskt!
Innan vi reste til Africa deltog vi i en kollektivhusgrupp med ca 30 medlemmar. Vi hadde ideèr om at bygga och bo i kollektivhus med olika grader av kollektivt boende. 3 av medlemmarna studerade arkitektur på Tekniska Högskolan och hadde kollektivhuset som diplomuppgift. Vi hadde många långa interessanta diskussioner om at leva kollektivt. Dom flesta av oss var politiskt til vänster, studenter och unga. Då levde vi 68-livet fullt ut.
Min man fick jobb på Sidakontoret i Addis Abeba, Ethiopia, som revisor. 1969 reste vi ut, Hailie Selassie var kejsare. Mina vänninnor i Stockholm tyckte det var vansinne att ta med två små barn til det farliga Afrika. "Tänk på alla farliga ormar". Barnen var då 2 och 4 år. Anna började på franska skolan, Lisa på svenskt dagis och jag på konstskola. Jag anlitade också en prostituerad kvinna som kom hem några gånger i veckan och stod modell.
Efter att vi kommit hem från åren i Ethiopia var vi hemma i ca ett år. Barnen gick i sina skolor och jag gick på konstskola.
1973 åkte vi ut igjen til Tanzania, Dar es Salam, för två år. Barnen gick i svenska skolan och jag jobbade ideelt i et sykollektiv som hette översatt "Vi ger oss aldrig". Jag var också ledare för en gymnastik- och handbollsgrupp och målade och tecknade. Min man jobbade på Tanzanska statens elverk som revisor. Vi var ofta nede och badade i Indiska Oceanen och plockad div snäckor och småkryp på stranden.
Efter två år i Tanzania satte vi åter barnen på flyget till Sverige i december 1974. Vi vuxna flög til Sri Lanka och körde runt en vecka på ön med en journalist som guide. Sedan flyg över til Indien och tåg upp til New Dehli med några stopp längs vägen, Agra t ex med Taj Mahal. I New Dehli blev vi bestulna på våra resecheckar och tvingades att resa tidigare hem än planlagt. När vi kom til London upptäckte jag löss i mitt långa hår och jag hade öroninflammation. Det tog en vecka för bankerna att föra pengar från Sthlm till London 1974.
Skilde meg 1975 och flyttade til Oslo 1976. Gick på Statens Kunst og Håndverkskole i Oslo. 1988 reste jag med en kinesisk konstnärskollega runt i Kina, Hongkong, Macau och Malaysia. En fantastisk resa med bl a flera besök hemma hos kinesiska familjer. Vi var borta i 2 månader.
Min äldsta dotter har 5 barn och är företagsekonom, min yngsta dotter är också ekonom och har ett barn.
Efter ett förhållande på 25 år är jag skild igjen.
Jag har en lägenhet 5 min från Vigelandsparken i centrala Oslo och ett gammalt hus 6 km från Årjäng. Jag är i Stockholm till och från och hälsar på syster Ingrid som bor i Gamla Stan. I Mariestad besöker jag mina gamla föräldrar som ännu lever i i 2009. Jag målar, tecknar och är intresserad av att odla ätbara ting. Underbart att gå ut i trädgårdslandet och plocka en korg full med härlig krispig sallad av flera sorter.
Egna jordgubbar är ju inte så dumt det heller!
Kerstin i maj 2009
